Nu sitter jag i mitt barndomshem, vid samma bord som jag alltid ätit frukost vid, samma hus där jag växt upp och med min kära familj. 5 år sen jag kalla detta hemma på "riktigt" nu är det bara ett hem. Varje dag märker jag att jag har förändrats så otroligt mycket under denna tiden. Jag gör saker på ett helt annat vis än vad min mamma gör vilket ibland leder till att vi hamnar i luven på varandra (som man kan säga) men min familj får iallafall god och ny mat av mig - det är kanske det bästa med att jag bott hemifrån så länge jag har lärt mig laga annan mat.